Sakpolitiska frågor – medievinkling och allmänhetens syn

Hur såg valrörelsen 2022 ut rent sakpolitiskt? Vilka frågor fokuserade medierna på? Och hur samspelar detta med vilka frågor svenska folket tycker är de viktigaste. Retriever djupdyker i sakpolitiska frågor i media.  

Retriever har kartlagt medierapporteringen om de största sakpolitiska frågorna i svenska medier, både under årets valrörelse och historiskt. Retriever samarbetar sedan tidigare med undersökningsföretaget Novus för att vidare förstå hur media, politik och allmänhetens förtroende samspelar. Retriever bidrar med perspektivet kring vad som publiceras i media, räckvidden i olika frågor och allmänhetens reaktioner i sociala medier. Novus mätningar ger oss svar på hur allmänheten uppfattar frågor, vilka ämnen som är viktiga och vad svenska folket tycker om politiska partier. 

Med utgångspunkt i valet 2022 har vi försökt sammanväva dessa perspektiv för att se vidare hur mediebilden och svenskarnas uppfattningar samspelar. 

 

Sakfrågor från svenskarnas perspektiv och mediebilden

Novus gör på regelbunden basis mätningar över vilka sakfrågor som svenskarna tycker är viktigast, och vilka partier som har den bästa politiken i frågorna. Retriever har i sin tur skapat sökningar på dessa sakfrågor för att följa hur medierapporteringen ser ut för respektive ämne.  

Sökningarna fokuserar på respektive sakfråga, men är också kopplade till politiska partier och partiföreträdare, för att avgränsa materialet till att fånga den politiska mediebilden. En fråga som ”energi” kan exempelvis ha många artiklar från ett konsumentperspektiv eller som handlar om forskning, men som då saknas en politisk koppling. Sakfrågorna i den här mätningen har alla en politisk komponent.   

 

Politiska sakfrågor i media – i backspegeln

Retriever har tittat på de undersökta frågorna ända tillbaka till 2017 för att få perspektiv på medierapporteringen. Över tid kan vi se hur olika frågor växlar mellan att toppa den mediala agendan. I detta fall använder Retriever ett indexmått som utgår från den genomsnittliga rapporteringen kring varje fråga under 2017. Varje fråga mäts sedan utifrån den ”normalnivån” i media, för att tydligare kunna se när frågor får ovanligt mycket uppmärksamhet i media. Värdet 100 är alltså normalnivån, och värdet 200 är således dubbelt så många artiklar. I nedanstående graf ser vi ett urval av sakfrågorna från 2017 till oktober 2022:  

 

Sakpolitiska frågor-index 2017-2022

 

20221202-valanalys-diagram-1-sakpolitiska-fragor

 

Den här grafen visar att det var en tydlig topp för Äldreomsorg i valrörelsen 2018, där det var ett stort fokus på välfärdsfrågor. Till exempel håller Ebba Busch ett sommartal om att göra valet till en folkomröstning om välfärden, Socialdemokraterna vill ge kommuner rätt att lägga in sitt veto mot nya privata aktörer inom hemtjänsten och Vänsterpartiet föreslår fem miljoner till kvinnolöner.  

Under åren som går ser vi också flera toppar i Miljöfrågan, som börjar öka delvis på grund av Greta Thunbergs skolstrejk som inleds 2018. Kulmen för sakfrågan kommer i samband med EU-valet i maj 2019. Organiserad brottslighet får mycket stort fokus under flera tillfällen, exempelvis 2019 i samband med bland annat Moderaternas utspel om anonyma vittnen, och när Moderaterna och Kristdemokraterna hoppar av de tvärpolitiska förhandlingarna om åtgärder mot gängkriminalitet. I september 2020 får gängkriminalitet en hel del politisk uppmärksamhet i samband med Löfven-regeringens 73-punktsprogram där oppositionen menar att kriminalitet saknas som sakfråga. Bostadsfrågan når sin topp som sakpolitisk fråga när Vänsterpartiet initierar en misstroendeförklaring på grund av marknadshyror under försommaren 2021.  

I denna uppställning ser vi tydligt att helt andra frågor dominerar valrörelsen 2022 jämfört med 2018. Energifrågan börjar öka redan under hösten 2021 och kulminerar under sommaren 2022 och blir en av de stora valfrågorna medialt. Medierapporteringen om Försvaret får exceptionellt stort medialt intresse i samband med debatten om Sverige ska gå med i NATO. Under hela 2022 (tom mitten av november) har det totalt publicerats över 32 000 artiklar om Försvaret som sakfråga, där hela 78 procent nämner NATO.  I juli går Försvarsfrågan ner på en betydligt mer normal nivå.  Organiserad brottslighet får också ett stort uppsving medialt under valrörelsen.  

 

 

Vilka är de viktigaste sakfrågorna enligt väljarna?

Om vi då tittar på sakfrågorna från svenskarnas perspektiv från Novus, vad som anses vara den viktigaste frågan ser det ut så här i september 2022:

 

Novus - viktigaste sakfrågan20221202-valanalys-diagram-2-novus-viktigaste-sakfragan

 

Sjukvården, Lag och Ordning, Skola och Utbildning och Energipolitik ligger alla i topp i den här mätningen. Sjukvård har traditionellt sett legat i topp i Novus mätningar under flera år, men Skola och Utbildning har sjunkit något över tid, till förmån för Lag och Ordning och Invandring/Integration som ökat. Under 2022 har framför allt fler svenskar ansett Energipolitik som en viktigare fråga, i september 2021 var det enbart 16 procent som svarade att det var en av de viktigaste frågorna. 

 

Sakfrågorna i media - september 2022

Intensiteten i medierapporteringen ökar för flera av frågorna efter sommaren och kulminerar i september 2022. Om vi tittar på sakfrågorna i september såg storleksordningen för sakfrågorna ut så här i, fortfarande med utgångspunkt i ”normalvärdet” 100:

 

 

Retriever - största sakfrågan i media20221202-valanalys-diagram-3-retriever-storsta-sakfragan

 

 

Från detta perspektiv är fortfarande Sjukvård och Äldreomsorg förvisso några av de större frågorna, men Energi och Organiserad brottslighet är de klart mest dominerande. Energi som sakpolitisk fråga nämns alltså nästa nio gånger så ofta i september som ”normalvärdet” från 2017. Även i jämförelse med 2021 är ökningen markant.  

Det finns också stora skillnader i hur mediebevakningen ser ut kring dessa ämnen om vi tittar på vilken sorts källor det rör sig om. Bara åtta procent av publiciteten som nämner sjukvårdsfrågor publiceras i rikstäckande medier. Motsvarande siffra för till exempel Försvaret är 19 procent. Sjukvårdsfrågan är i mångt och mycket en regional/lokal fråga och på riksnivå är det enbart Kristdemokraterna som drivit sjukvårdspoliska frågor. Energi, Organiserad brottslighet och Energi är alla mer rikspolitiska frågor, medan Skola och utbildning, Pensioner, Äldreomsorg och Sjukvård har en högre andel artiklar i lokalmedia.  


Källkategorier sakfrågor september 2022

 

20221202-valanalys-diagram-4-kallkategorier-sakfragor-september-22

 

Djupdykning i energifrågan – hur ser svenskarna och medierna på saken?

Energifrågan får ett enormt fokus i media under hösten, genom både skenande elpriser, energipolitiska utspel och flera nyhetshändelser som kopplar an till frågan. Ser vi över tid på både medierapporteringen och svenskarnas syn på frågan ser vi dock att dessa inte alltid går hand i hand. I nedanstående bild ser vi antalet artiklar om energi, och Novus siffror över hur stor andel av svenskarna som tycker det är en viktig sakfråga:  

 

Energi

20221202-valanalys-diagram-5-energi

 

Antal artiklar ligger något lägre under första delen av året i denna mätning, i jämförelse med vikten svenskarna lägger på energifrågan. Det är generellt ett stort fokus på energifrågan i media, men politikerna kommer inte med lika många utspel förrän närmare valet. 

Genomsnittet för frågans vikt i Novus mätningar är 19% under perioden 2019–2021 men ökar relativt kraftigt under 2022. Medierapporteringen kring frågan är dock något avvaktande, åtminstone sett till politiska utspel om energipolitik. Inför valdagen ökar politikerna sitt fokus på bränslepriser och energipolitik och antalet artiklar stiger kraftigt – och så även hur mycket medialt fokus energifrågan får.  

 

Bästa partier inom energipolitik

I Novus mätningar ställs även frågan vilket parti som har den bästa politiken i sakfrågan. Inom energi dominerar tre partier:



Novus - vilket parti har bäst politik i frågan (Energipolitik)?
20221202-valanalys-diagram-6-novus-bast-politik-energi

 

Moderaterna, Sverigedemokraterna tätt följda av Socialdemokraterna anses ha det högsta förtroendet och den bästa politiken när det gäller energipolitik.  

Retriever har utifrån sakfrågepolitiken undersökt hur synliga de politiska partierna är i artiklarna om energi. Vi tittar här på hur stor andel av artiklarna som har hög synlighet för respektive parti under 2022, genom att synas i rubrik, ingress eller genom att dominera artikeln.

 

 

Retriever: synligaste partierna artiklar om Energi

20221202-valanalys-diagram-7-retriever-synligaste-partier-artiklar-energi

 

 

Totalt sett är det Moderaterna och Socialdemokraterna som är mest synliga i frågan. Över tid ser vi också att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna alla en hög synlighet i energifrågan, framför allt från sommaren och framåt.  

Under början av året är det dock Miljöpartiet och Centern som syns mest i mediernas rapportering om energifrågan, men blir omsprungna under den senare delen av valrörelsen. Efter regeringsbildningen är Moderaterna och Sverigedemokraterna de mest synliga i den energipolitiska debatten.


Vilket parti har högst synlighet i energifrågan?

20221202-valanalys-diagram-8-vilka-partier-hogst-synlighet-energi

 

Huruvida medial synlighet påverkar svenskarnas opinion i vilket parti som har den bästa politiken går inte riktigt att slå fast. Även under de månader när Miljöpartiet syns mycket i media och kommer med flera politiska utspel – till exempel Per Bolunds uttalande i Almedalen om att ”En röst på MP är en röst på nya lösningar” – påverkas inte svenskarnas opinion i frågan nämnvärt (andelen är åtta procent i både juli och september).       

 

 

Sakfrågan Försvaret – samsyn mellan media och allmänhet

 

Försvaret

 

20221202-valanalys-diagram-9-forsvaret

 

När det handlar om sakfrågan Försvaret följs svenskarnas bild och mediernas rapportering åt mer under året. Försvarsfrågan har gått från att ligga på 15 procent i Novus mätningar till att öka markant efter Rysslands invasion av Ukraina. Medierapporteringen ökar också rejält under 2022 och får sin kulmen i maj. Efter att Sverige beslutat att tillsammans med Finland ansöka om medlemskap i Nato i maj minskar både medierapporteringen och svenskarnas intresse för frågan, även om fokus är fortsatt högt in i hösten.  

 

 

Novus: vilket parti har bäst politik i frågan (Försvaret)?

20221202-valanalys-diagram-10-novus-bast-politik-forsvaret

 

Socialdemokraterna och Moderaterna ligger på samma värde under 2022 i den här frågan. Historiskt sett har Moderaterna haft ett större förtroende i den här frågan, genomsnittet 2019-2021 är 22 för Moderaterna och 16 för Socialdemokraterna. Det är framför allt under Magdalena Anderssons ledning som Socialdemokraternas förtroende ökar kraftigt.  

 

Vilket parti har högst synlighet i artiklar om Försvaret?

 

20221202-valanalys-diagram-11-vilka-partier-hogst-synlighet-forsvaret

 

I Retrievers synlighetsmätning ser vi tydligt hur stafettpinnen lämnas över från Socialdemokraterna till Moderaterna i och med regeringsskiftet. Försvarsfrågan och i synnerhet Nato är i mångt och mycket en regeringsfråga där regeringspartiet kan hålla i taktpinnen. Vi ser dock att Moderaterna har varit väldigt synliga i Nato-frågan under oktober, mycket mer än Socialdemokraterna när frågan avgjordes under våren.   
 
Samspelet mellan sakpolitik, medias rapportering och svenskarnas viktigaste frågor är komplext och denna artikel har enbart skrapat på ytan kring hur det fungerar. Externa och i viss mån extrema händelser i Sverige och världen påverkar dock både svenskarnas syn på sakfrågorna, och politikerna och media. I nästa del av den här serien kommer vi att titta närmare på partierna och partiledarnas genomslag och förtroende under valrörelsen.  

 


Om mätningen:

Retrievers sakpolitiska sökningar bygger på ett urval av nyckelord kopplade till respektive fråga, samt en politisk koppling genom partinamn och/eller -företrädare. Sökningen har gjorts i svensk redaktionell media, både webb-, tryckta och etermedier.  

Datan med tidsserien tillbaka till 2017 bygger på sökningar i Retrievers mediearkiv med redaktionella webb- och tryckta medier (ej etermedier).  

Synlighetsdiagrammen bygger på en databas över respektive sakfråga, och varje partis synlighet per artikel. Måttet hög synlighet i sakfrågorna ska utläsas som andel av publiciteten om respektive fråga där partierna har en hög till medelhög synlighet.  

För frågor om Novus mätningar, besök Novus.se