x

Presskonferens – en intern angelägenhet eller en scen för mediehusen?

Pressträffarna om coronapandemin har bidragit till att presskonferensen blivit en riktig lägereld för svenska folket.

Två gånger i veckan samlas svenskarna kring skärmarna och följer de myndighetsgemensamma pressträffarna. Jag vet till och med människor som undviker att boka jobbmöten dessa tider, för att de vill hänga med direkt i det senaste om coronapandemin. Det har rapporterats från MSB att över en miljon människor följde de då dagliga pressträffarna under våren 2020.

 

På ett seminarium nu i mars 2021 presenterade Institutet för mediestudier sin publikation Journalistik i coronans tid, där flera aspekter av coronarapporteringen berörs. En del som studerats är just pressträffarna, och hur stor andel av de ställda frågorna som varit kritiska under pressträffarna. En tredjedel visade det sig, och andelen var stabil över tid.

 

I samma publikation, i Emil Östlunds kapitel, diskuterar journalisterna själva hur väl de klarat bevakningen under coronapandemin. Bra, tyckte de flesta journalister. En sak som kom upp var dock en insikt om just presskonferenserna. Emil Östlund redogör för vilken roll presskonferenser spelat tidigare i samhällsbevakningen. Framför allt har presskonferenser tidigare traditionellt varit politikens arena, och en slags ”inre angelägenhet” för medierna. Syftet för närvarande reportrar har främst varit att förstå det som sägs och få ut bra citat att kunna skriva artiklar utifrån. Granskning, fördjupning och kritiska frågor har medierna sparat till andra arenor än själva presskonferensen, som enskilda intervjuer efteråt eller i analyser och studiosamtal.

 

Under coronapandemin, på grund av det stora intresset för presskonferenserna, har själva pressträffens essens börjat att ändras. Publiken har tittat och undrat varför medierna varit så ”mesiga” och inte ställt myndigheterna till svar. Flera redaktioner har funderat över om man borde ”passa på” att ställa frågor som visar upp sina egna granskningar, visar på kritisk granskning eller som ställer de tuffa frågorna för att spänna musklerna. Just eftersom pressträffarna har den stora publiken.

 

Frågan är om presskonferensen som lägereld eller som scen för mediehusen kommer att fortsätta i en postcorona tid. Kanske beror det på publiken, kanske på myndigheterna och politikerna, kanske på medierna själva?

 

Retriever kan i alla fall bidra med kunskap om hur medierna skriver om presskonferenser. I en sökning i Mediearkviet på “presskonferens” eller “pressträff”, får vi totalt 1,8 miljoner träffar från 2000 och framåt. 2019 publicerades 130 000 artiklar och inslag om presskonferenser. Motsvarande siffra för 2020 är hisnande 205 000. Bara under mars 2020 publicerades 28 000 artiklar som nämner presskonferenser. Aldrig tidigare har presskonferenser förekommit så mycket i svensk media. Frågan är om detta är ett trendbrott eller om saker och ting kommer gå tillbaka till det normala med pressträffar som återigen är en ”medieintern” angelägenhet. Det återstår att se.

 

20210318 tabell


Metod: Sökningen har gjorts på presskonferens och pressträff, inklusive ändelser i all svensk media i Mediearkivet, exklusive pressmeddelandetjänster och nyhetsbyråer.

 

Fakta i detta inlägg får spridas med angivande av källa.