Träffsäker bevakning av poddar

Efter att ha gjort ett omsusat intåg på mediemarknaden för snart femton år sedan uppstod snart en något oväntad mättnad bland lyssnarna. Var podcasts bara en fluga? Har vi inte viktigare saker för oss? Och var det inte lite väl… amatörmässigt?
Svar direkt: Nej, nej och ja.

2016 ökade lyssningarna på podcasts med 38 procent och nu lyssnar 2,2 miljoner svenskar på podcast minst en gång i månaden.

I dag har mediet hittat sin form – och sina trogna lyssnare. Under 2016 ökade lyssningarna av podcasts i Sverige med hela 38 procent, enligt Orvestos mätning.

– Jag skulle säga att det nyvunna intresset har att göra med att kvaliteten höjts och de sämre poddarna har sållats ut. Många poddare fick hybris och gjorde en och en halv timme långa avsnitt där kanske bara de första tjugo minuterna var bra medan resten var pladder med dåligt ljud. Därför tröttnade folk, säger John Rosenbaum, Social media Business Manager på Retriever, och fortsätter med att förklara vad han tror är anledningen till att lyssningen ökat och formatet blivit en etablerad kanal i medieutbudet.

– I dag har hela mediet professionaliserats. Dels är den tekniska kvaliteten bättre, men framför allt är det en högre nivå på innehållet. Det beror till viss del på att allt fler poddar fått sponsorer och därmed har råd att ägna tid åt att skriva manus och göra research. I flera fall kan personerna bakom poddarna ägna sig åt sitt hantverk på heltidsbasis eller i alla fall på deltid.

Intresserade lyssnare

Precis som utvecklingen inom sociala medier rent generellt, så har också lyssningen av podcasts fragmenterats. I dag finns det så många podcasts att mängden lyssnare inte räcker till för att alla kan blir stora. I rapporten Orvesto Konsument 2015 svarade 21 % av svenskarna att de lyssnar på podcast en gång i månaden eller oftare. Idag ligger den siffran på 29 %. Av dessa bor de allra flesta i storstäder och större kommuner. De mest populära poddarna har omkring 200 000 lyssnare per månad (om man bortser från Sveriges Radios P3 och P1 dokumentär som har 700 000 – 1 miljon lyssnare), medan en hel uppsjö poddar ligger stabilt mellan 10 000 och 20 000 lyssnare per månad.

– Om lyssnare av en viss podd är väldigt intresserade av ett specifikt och relativt smalt ämne som till exempel aktieplacering, så är 20 000 lyssnare per månad en hög siffra som är svår att matcha i andra medier, säger John Rosenbaum.

Teknik som tillåter podcastbevakning

Den stora räckvidden för podcasts har förstås varit intressant för många av Retrievers kunder, som länge efterfrågat bevakning av det som sägs om dem, deras bransch, produkter samt konkurrenter. Hittills har dock tekniken att automatiskt överföra tal till print har inte varit tillförlitlig ur ett bevakningsperspektiv. Men i dag har man kommit längre – och från och med den 1 juni 2017 erbjuder Retriever mediebevakning även av podcasts som en tilläggstjänst i sociala mediebevakningsverktyget Pulse.

Bevakningen innehåller 110 av de mest tongivande poddarna i Sverige, fördelat på följande ämnesområden: ekonomi, näringsliv och teknik, myndighet och organisation, nyheter och politik, samhälle och kultur, utbildning, hälsa, friskvård och omsorg samt livsstil.

– Vi har nu en oslagbar bredd i vår bevakning och har en väldigt hög träffprocent. Den är, av språkliga skäl, inte hundraprocentig men vi är uppe på hela 85–90 procent på egennamn och det kommer bara bli bättre, säger John Rosenbaum.

30 av de mest tongivande poddarna i vår bevakning

Alex & Sigge – Värvet - Filip och Fredrik podcast - Fredagspodden - Wahlgren och Wistam - Framgångspodden - En Varg Söker Sin Podd - Lilla Drevet - Allt du velat veta - Prata Pengar - Träningspodden - Läkarpodden - Styrkelabbet - Säker Stil - Veckans Bläcka - Stiljournalen - Börspodden - Under Huden - Sparpodden - #PrataPengar - #Företagarpodden - Josefin & Vanja - Mediepodden - Livshjulet - Det Politiska Spelet - Veckans Aktie - EFN Börslunchpodden - Digitalpodden - Makrorådet - Vi Bilägare