Stora brister i källkritik enligt forskare

Bristande förmåga till källkritik är ett utbrett problem, konstaterar Thomas Nygren, forskare vid Uppsala universitet och verksam vid Stanford History Education Group som ligger bakom den aktuella studien.

Berätta något om vad som kommer fram i rapporten som dina kollegor vid Stanfordgruppen har gjort!

– Framför allt understryker den att ungdomar har svårt att värdera den information de möter online. Källkritik har alltid varit svårt, men nu ökar behovet hela tiden när vi möter så många nya nyhetskällor.

Hur menar du?

– Eftersom alla kan vara nyhetsproducenter numera – och väldigt många lockas att vara det ­– så blir det ett allt större flöde som vi måste förhålla oss till. Det går inte alltid att förlita sig på att det är en redaktion som granskat informationen som sprids, utan vi måste alla vara våra egna nyhetsgranskare.

”I till exempel sociala medier kan det vara svårt att direkt avgöra vad som kommer från en trovärdig källa och vad som bör ifrågasättas lite mer.”

 

Var resultatet av deras undersökningar överraskande?

– Inte direkt. Men det var en sak som förvånade mig rejält: när de testade elitstudenter och historiker, som nog borde vara experter, så visade det sig att dessa inte var särskilt mycket bättre än andra på källkritik av online-information. Problemet är alltså mer utbrett än vad jag hade trott.

Hur ser du på skolans roll när det handlar om källkritik?

– Lärarna har en jätteviktig uppgift att fylla här. Precis som med alla andra förmågor gäller det både att få instruktioner och att träna sig i att vara källkritisk. Det går till exempel att ta fram olika typer av artiklar från nätet så att eleverna får bedöma och fundera över materialet. Det är också viktigt att visa hur Internet kan vara en tillgång för källkritiken; det finns en hel del säkra källor, som Mediearkivets artiklar, och kan ju med nätets hjälp snabbt dubbelkolla uppgifter som de känner sig tveksamma till.

När kan eleverna vara mogna att träna det tänkandet?

– De behöver inte vara gamla. Källkritik står med i kursplanerna redan i mellanstadiet, även om det då inte är på samma nivå som på till exempel Journalisthögskolan. Det finns all anledning att introducera det här tankesättet tidigt i framför allt samhällsorienterade ämnen.

"Alla kan förpacka sitt innehåll lika snyggt som en seriös publicist, vilket förstås gör det svårare för mottagaren."

 

Det har pratats mycket om fejknyheter på sistone; är det där det största ”hotet” finns, tycker du?

– Det är i alla fall ett växande problem, helt klart. I till exempel sociala medier kan det vara svårt att direkt avgöra vad som kommer från en trovärdig källa och vad som bör ifrågasättas lite mer. Alla kan förpacka sitt innehåll lika snyggt som en seriös publicist, vilket förstås gör det svårare för mottagaren.

Utifrån dina erfarenheter – och Stanford-rapporten – hur gör elever när de ska bedöma vilken information som är viktig eller riktig?

– Många gånger är det de högsta träffarna i en Google-sökning som anses vara ”bäst”. Det har gjorts studier som visar att bara tre procent av användarna går vidare till sidan två när de har gjort en sökning.

Men nu är det ju ”digital natives”, den första generation som har vuxit upp med Internet, som vi talar om. Har inte de fått digitalkompetensen med modersmjölken, så att säga?

– Det där är en intressant tanke. Jag tycker att det fortfarande finns en naiv uppfattning kring den digitala kompetensen hos dagens ungdomar, alltså att man tror att de är duktiga på att navigera mellan alla informationsmässiga fallgropar som finns på nätet. Men så är det inte alls med automatik, för de blir bara duktiga på just det som ge gör. Jag tycker nog att det vore mer relevant att tala om ”Facebook native” eller kanske ”Snapchat native”…

Vill du grotta ner dig mer i rapporten? Läs den här 

Säkra källor i Mediearkivet

– Som ansvarig för Mediearkivet på Retriever stöter jag ofta på frågor och funderingar från kunder kring källkritik. Jag tror att fler och fler kommer få upp ögonen för ämnet och förhoppningsvis kan vi bli ännu bättre på att lära ut och informera om vikten av att alltid använda sig av det källkritiska ögat, säger Jonas Blomqvist, Affärsområdeschef för Mediearkivet.

Varför har Mediearkivet en viktig demokratisk roll att spela?

– De stora sökmotorerna styrs av algoritmer medan vi är helt sökneutrala. Dessutom söker vi av alla källtyper; låsta såväl som öppna webbtidningar, tryckt press, eter- och sociala medier. Det är helt unikt och bidrar till att ge en mer mångfacetterad bild, något som behövs i en tid då vi lever i filterbubblor.